SLU

Nu har årets mottagare av SLU:s medaljer för förtjänstfulla insatser utsetts! 🎉

▪️SLU:s stora förtjänstmedalj tilldelas professor emeritus Ingrid Öborn
▪️Förtjänstmedaljen i guld tilldelas forskare Ann Dolling
▪️Förtjänstmedaljen i silver tilldelas universitetslektor Maliheh Mehrshad

Medaljerna uppmärksammar enastående forskningsinsatser i ett internationellt perspektiv, föredömliga och exceptionella insatser av bestående värde samt unga lovande talanger som uppmuntras att fortsätta utveckla sin verksamhet på ett lika föredömligt sätt i framtiden.

👉 Läs mer om årets mottagare: https://www.slu.se/nyheter/2026/06/slus-fortjanstmedaljer-2026/

Foto: Riky Hilmansyah/ICRAF, Henrik Karmehag och Patrik Lundin/Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.

Hur stärker vi Sveriges beredskap? Vilken roll har universiteten i en orolig omvärld? Och vart har alla fiskar tagit vägen? Det var några av frågorna när SLU bjöd in till seminarier ombord på forskningsfartyget Svea under Almedalsveckan. 🌱

Forskare, beslutsfattare och andra samhällsaktörer samlades för samtal om aktuella samhällsuppdrag. Programmet tog upp både universitetens uppdrag och utveckling och frågor där SLU:s forskning och miljöanalys bidrar med kunskap.

– Vi vill vara en aktiv röst i frågor som rör universitetens framtid, men också bidra med forskningsbaserad kunskap inom de områden där SLU har en unik kompetens. Vår styrka är bredden, från grönt till blått, och under Almedalsveckan blev det tydligt att det finns ett stort intresse för den kunskap SLU kan bidra med, säger Maria Knutson Wedel, rektor vid SLU.

👉 Läs mer om SLU i Almedalen: https://www.slu.se/nyheter/2026/fran-ai-till-ostersjons-fiskar--slu-lyfte-framtidsfragor-i-almedalen/

Foto: Sofia Bureborn

Midsommar. 🌸 Dagen då vi äter jordgubbar och sill, dansar som små grodor och gärna bär blomsterkrans i håret.🍓🐸 🌼 Men visste du att blommorna i din krans eller i vasen på bordet kan bära midsommaren i sitt namn eller i sin historia?

Håkan Tunón, forskningsledare vid SLU Artdatabanken, berättar att växter ofta har fått sina namn utifrån hur de ser ut, var de växer eller när de blommar. Ett exempel är midsommarblomster, eller skogsnäva, som enligt namnet borde blomma som mest kring midsommar. Men i takt med klimatförändringarna blommar den numera ofta redan i maj i Mellansverige och kan nästan vara överblommad till midsommar.

Även johannesört har en koppling till midsommar. Men hur då, det är ju inte med namnet? Jo, faktiskt. Johannes Döparens födelse firades tidigare den 24 juni, som förr var den fasta midsommardagen. Johannesörten har fått sitt namn både från blomningstiden och från det röda färgämne som frigörs när körtlarna i blommans kronblad krossas – vilket har liknats vid Johannes Döparens blod.

Och hirkumpirkum? 🤔 Det är en folklig benämning på brännvin kryddat med blomknoppar av johannesört. Här har växtens vetenskapliga namn Hypericum förvanskats.

Glad midsommar! 🌿🌸

Foto: Håkan Tunón

Om Sveriges gränser stängde i morgon – vilka grönsaker, frukter och bär skulle finnas kvar på tallriken? 🫐 🍏 Johan Stenberg, professor i integrerat växtskydd vid SLU, berättar mer:

- Det finns en hög inhemsk produktion av morötter, potatis och lök. Dessa är dessutom lagringsbara vilket gör att vi har dem även på vintern. Men även den produktionen är beroende av till exempel importerad mineralgödsel, bekämpningsmedel och diesel – utan dessa skulle skördarna minska markant, vilket troligen skulle leda till relativt snabb brist.

Vilka produkter skulle det bli svårt att få tag i?
- Många av varorna vi i Sverige tar för givna i grönsaksdisken är helt eller delvis beroende av import och är svåra att lagra. Till exempel importeras cirka 70 procent av äpplena och 30 procent av jordgubbarna. SLU har såväl forskning som utbildning om många av dessa matgrödor och spelar en central roll för att lägga en kunskapsbaserad grund för en uthållig och lönsam höjning av den svenska frukt- och grönsaksproduktionen. De svenska äpplenas förbättrade lagringsbarhet är ett exempel på detta!

Har du ett enkelt tips för den som vill stärka sin egen beredskap?
- Den nuvarande tillgången på frukt och grönt hänger på globala handelsvägar som inte är självklara. Fundera på hur din vardagskost skulle se ut utan importerad frukt och grönt. Om du har möjlighet - prova att odla lite själv!

👉 Under Almedalsveckan arrangerar SLU seminariet ”Vad krävs för att säkra hela landets tillgång till grönsaker, frukt och bär i kristider?” ombord på SLU:s forskningsfartyg Svea i Visby hamn. Titta gärna förbi och lyssna om du är på plats. Välkommen ombord!

🔗 Hela SLU:s program i Almedalen: https://www.slu.se/almedalen

Foto: Alva Mårtensson